maaaalliinjohansson

Torsdag 21 juni

Kategori: Allmänt

Idag blev det somsagt dagge för Emilia. Hon verkade glad över att vara tillbaka! Jag har jobbat åt pappa med diverse olika grejer, ni vet allt från trapptekniker till grässpeciallist eller cykelförvaltare. Haha nåja, vid 2 hämtade jag Emilia. Vid middagstid kom Sara och Felix hit, vi grillade middag. Supergott!
Älskar hur man varje gång får upp en synvilla om hur saker och ting kommer se ut. Dagens synvilla var ju ungefär att vi grillar och tillagar maten i lugn och ro medans barnen glatt leker tillsammans. 
Den riktiga sanningen var dock ett barn på bordet som äter gurka med plasten som fortfarande är på. Det andra barnet äter lök och kastar halloumi omkring sig. En vuxen står vid grillen och ska samtidigt duka, medans den andra vuxna försöker skära grönsaker till salladen utan att hugga av diverse kroppsdelar av diverse olika barn.
Dukningen som vuxen nummer ett har gjort river och kastar barn1&2 omkring sig. Vuxen nummer två springer in med halva dukningen i väntan på att maten ska bli klar.
När man väl lyckats få båda barnen och båda vuxna vid bordet utan att något barn klättrar in i den varma ugnen och utan att all mat ligger på golvet så kommer själva ätandet.
Barn 1 och 2 äter lugnt och stilla i tjugofyra sekunder, tjugofyra njutsamma sekunder för vuxen 1&2, dvs ungefär 2 tuggor var av sin egen mat. Mat som flyger, bestick som flyger, vattenkannor som välts ut, barn med tallrik på vift, barn på bordet, barn under bordet, mat i håret på golvet och kläder.
Medans man själv slevar i sig maten av endast autopilot rörelser, åt vi? Vad åt vi? Var det gott? Ungegär så kan man fråga sig på kvällen.
Alltså det är ju såhär för väldigt många och mer ofta än sällan, men jag kan ändå inte låta bli att bli förvånad samtidigt som jag blir imponerad av föräldrar överhuvudtaget. Att det där är någonting man vänjer sig vid. att det knappt är något man pratar om föräldrar emellan," ja idag åt vi middag och elsas bordskick var inte lämpligt för nobelmiddag idag heller"

Äsch vilket dumtugg av text det blev nu. Kort och gott vill jag ge en klapp på axeln åt oss alla föräldrar. Hur mycket kaos och energi det än kan ta att vara föfälder skulle jag aldrig vela byta ut Det mot någonting annat. Absolut det bästa svåraste och roligaste som har hänt mig. Nu mina vänner är det godnatt. 







Kommentera inlägget här: