maaaalliinjohansson

Sen måste jag verkligen påstå att jag varit den sämsta mamman mot Emmi denna vecka men det har jag fått en förklaring till varför. 

Okej jag tar det från början!

Förra måndagen så började jag få ont i ryggen, tänkte inte så mycket på det eftersom jag då och då har ont i ryggen pga mitt jobb. Det kändes dock inte som det brukar göra om jag slitit en vagn fel eller så. Men jag bet ihop och det gick ju ändå rätt bra att jobba, förmodligen eftersom jag hade en praktikant så jag behövde inte jobba lika mycket fysikst med godsvagnarna. 

Men sen i söndags så började det göra så brutalt ont, fick även feber. 

Ni som känner mig vet ju att jag nästan aldrig tar en värktablett, och gör jag det så brukar det räcka med en gång sen är det lugnt. Jag har även rätt hög smärttröskel. Men sen i söndags har jag varvat alvedon och ipren på maxdos eftersom smärtan utan inte varit hanterbart. Pricken över i var oxå att Emmi varit sjuk så jag har vabbat med henne mån,tis och igår. I måndags var jag och käkade frukost på garaget och efter det var jag sängliggandes hela dagen. 

Stackars Emilia som oxå var sjuk så hade jag ingen ork att göra någonting med henne. som tur är så kan hon roa sig själv rätt bra. 

Hade även turen att David kom hit och hjälpte mig rasta Orre sen var han med Emii ett tag, gav hon middag osv. 

Men sen tisdag så var det som att det hade vänt lite. 

Eller åtminstonde febern, smärtan var kvar och värre och hade börjat gå mot magen och ner i benen. Men det är den höga febern som har gjort mig totalt slut. Så jag orkade åtminstonde leka med Emilia, och tillochmed sy ett förkläde åt henne då hon börjat leka väldigt mycket i köket. Vi orkade även vara ute rätt länge med orre och sen släppa han i hägnen. Så även om smärtan var värre och på fler områden så kändes det så mycket bättre.

Men så kom onsdagen. 

Smärtan ännu värre och ännu mer, febern tillbaka och min ork var på minuskontot.

invirrad i filtar, värma kläder och värmekuddar för att inte frysa ihjäl. 

Senare mot dagen så pratade jag med en kollega som tidigare varit uska, när jag beskrev vars min smärta var så tvingade han mig att ringa 1177 eftersom att han trodde det låg i njurarna. 

Efter mycket om och men så ringde jag dit. Dom konstaterade rätt snabbt att jag måste söka vård IDAG, även att det inte är någon ide att åka till hvc eftersom dom bara skulle skicka mig vidare till akuten. Så hon jag pratade med tyckte jag skulle åka in till akuten direkt.

En aningen skeptiskt var jag, akuten, jag? nääää. Bit ihop eller bryt ihop. Sen skulle jag ju även fara på massage om någon timme så då måste jag ju avboka den ( Bokade den när ryggontet började) 

Meeen efter lite övervägande for jag och lämnade Emi och Orre med Sara och Tim och for motvilligt till akuten. 

Det var 8 stycken i väntrummet före mig men jag fick gå före alla dom, så det var rätt prioriterat mitt ärende. 

Det var en uska som började med basic, temp, puls och blodtryck. Tempen var hög trots att jag nyss knaprat i mig feberdämpande, pulsen var som att jag hade precis kommit från ett träningspass, och även blodtrcyket var lite för högt. Hon konstaterade direkt att det måste göras ett EKG på mig eftersom puls och blodtryck var för högt. Ekgt visade ingenting avvikande iallafall. in kommer tre pers och rullar ut mig från rummet jag låg i och rullade in mig i ett annat rum. Sen kom nästa uska och tog blodprover på mig. Kort efter det kommer en annan uska och ber mig göra urinprov. 

Sen fick jag bara vänta där, inte för att jag egentligen visste vad jag väntade på. Efter ett tag kommer det ytterligare en annan uska med en maskin och gör UL på min urinblåsa. 

En läkare kommer och klämmer och känner på min rygg och mage säger "hm" och sen att han måste få fler prover. Ett tag senare kommer yttterligare en annan uska och säger jag ska på ul för njurarna. I hissen påväg upp börjar jag ana en febertopp, så jag blir som djupfryst. lägger mig på undersökningssängen och bara skakar och hackar tänder för att jag fryser så mycket. In kommer det tre filtar som inte hjälper ett smack. En läkare försöker så gott han kan göra ul trots att jag bara låg och skakade. Blev nerskickad till min säng sen kommer den en uska och ger mig feberdämpande på dropp, hade ju även vanligt dropp i mig. En halvtimme efter jag fått i mig all flytande alvedon kommer dom och tar tempen, 39:6 trots en flaska alvedon direkt in i blodet. In kommer en läkare och slänger ut sig lite hastigt och lustigt att dom hittat en förändring på min vänstra njure, och att det kunde vara cancer sen gick han. Öh wait WHAT?! 

Förmodligen en ultrablå läkare som sa så men jag tycker ändå inte att det var okej att bara kasta ut sig någonting sånt. 

Sen var det bara att vänta, och vänta. Min syster kom förbi med en mobilladdare och höll mig sällskap en stund. En uska kom när hon var där å sa att jag skulle om jag ville snart få åka hem bara jag får i mig lite mer dropp pga vätskebrist och att en medicinläkare kommer och ger mig flytande antibiotika. Hallelujah! så Sara åkte hem. Sen vänta och vänta och vänta. En uska kom och tog temp på mig och det hade sjunkit litegrann iallafall. Frågade henne om förädnringen på njuren men hon hade inte hört någonting alls om det och skulle genast kolla upp det. Tillslut kom äntligen medicinläkare och berättade om medicinen jag skulle ta hemma osv och att jag har njurbäckensinflamation, även att jag är ordinerad sängvila till nästa söndag.. Frågade henne om njurförändringen, så hon gick och kollade upp det på en gång och kom snabbt tillbaka och sa att det bara var en fettknöl jag förmodligen haft hela mitt liv. VILKEN LÄTTNAD. Men ändå så så fel att kasta en cancerbomb på mig helt i onödan! 

Så 7 h senare fick jag äntligen åka hem, hungrig som en varg så köpte jag pizza påväg hem, tänkte först köpa flera för kände mig så hungirg att 4-5 pizzor hade inte varit nå problem hahah! köpte inte så många och tur var väl det då jag knappt orkade en halv. 

Iallafall så är det så läget ligger till med mig. Jag lär förodmligen inte blogga alls under sängvilan, eller så kommer jag blogga jätte mycket. Vi får helt enkelt se!

Idag blir det inte fem positiva idag blir det två tacksamhetspunkter istället. 

1. JAG HAR INTE CANCER.

2. Igår var det så många som ville hjälpa mig på alla olika sätt, som frågade om jag ville ha sällskap på akuten eller om dom kunde göra någonting annat för mig. Jag är så sjukt tacksam över hur fina människor jag har runt omkring mig så jag blir nästan tårögd. TACK alla <3